Parkeringen i Norrköping

Idag var ingen speciell dag, men det gör ingenting. Man har så många speciella dagar så dom ospeciella kan få vara just lite blasè.. för att göra dom speciella lite mer speciella.

Jag har haft väldigt många plusmeny speciella dagar det sista året. Nu när man är i summeringstider ska se tillbaka på speciella ögonblick så har jag så det blir över. Varför dom var speciella vet jag inte men det är sånna saker som man inte kan sätta fingret på.. sånt som inte hade något med en sak eller en händelse att göra, det var bara något.

Jag och en vän åkte till Norrköping en dag i Juli, jag skulle spela med ett band och förväntningarna var väl inte så jättestora. Vi hade gjort den här grejen några gånger tidigare och Norrköping.. ja precis Norrköping. Vi installerade oss på hotellet och åkte till spelstället för att soundchecka, dom ansvariga hade inte anlänt än så vi mötte upp dom andra på parkeringen och blev sittande där i ett par timmar. Det var just där som det hände något, på den där parkeringen på baksidan av klubben i Norrköping, vi pratade skrattade, någon käkade en macka med myggor och flugor och tiden stannade på något sätt.

Stället öppnade, vi hämtade lite öl men blev kvar på parkeringen. Det var något sjukt frigörande och pubertalt med att sitta där och bara vara.

Fem pers kom på giget men det var den bästa spelningen på hela sommaren och vi var lyriska hela kvällen, inte över spelningen men över att det ibland är skönt att bara få vara, inget är på allvar så varför bry sig, när man en sommarkväll kan sitta på en parkering i Norrköping, det räcker liksom.