Jag har spenderat större delen ev dagen att gå runt och pratat med skivbolag. Musik är en hyfsat stor grej av mitt liv och skivbolag blir därför indirekt en del av livet också. Skivbolag och polisen är typ samma sak. Dom säger åt folk hur dom ska leva och bete sig, man vill inte ha med dom att göra men ibland måste man. Att gå runt och prata med skivbolag är väldigt mycket som att skrapa en trisslott. Det finns ett hopp när man sitter framför lotten/står utanför dörren. Ett hopp och en längtan efter ett break/lite stålar. Ett litet pirr i magen och ett hopp som efter ca fem minuter slänger tillbaka en till vardagen.
Större delen av livet är ju faktiskt en trisslott, eller kanske som en trisslott. Man har ju så höga krav på allt och alla att det i slutändan bara blir en stor besvikelse. Nej folk kan inte leverera, dom säger ju inte exakt det man vill att dom ska säga just när man vill det.. dom säger något annat och då gör man som med trisslotten, kastar bort.
Jag har levt mycket efter devisen, what you see is what you get. Om man skrapar lite på ytan så får man alles.. det kommer ut i en rasande fart, tyvär. Jag har nu efter lite eftertänksamhet bestämt mig för att anamma triss-stuket, skrapa lite på ytan och få ingenting! Jag tror det kommer att förlänga mitt liv, ge mig ett större psykiskt välmående och ge min omgivning lite mer andrum.. så andas nu, andas 2009, för jag säger ingenting, just det ingenting...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar