I väntans tider

Jag vet inte riktigt vad jag väntar på med någonting är det. Jag förstod för ganska längesen att det inte räcker med att sitta och vänta, det kommer ingenting då. Man måste agera för att något ska hända, det var lite av en chock när det gick upp för mig en dag men så var det. Ingen ringer och ber om dig och det du kan, du får ringa folk, visa att du finns och visa vad du kan. Jag trodde någonstans att det var uppenbart att jag var grym och att det skulle lösa sig själv på något sätt men icke.



När jag väl började göra saker, dvs be om saker, ta plats och höja rösten lite så började det rulla.. Jag slutade vänta och började agera. Sluta muttra och började kämpa. Jag blev inte rik på kuppen men lyckligare, mer sysselsatt och mer kreativ. Så vad är då kvar, jo pengarna förstås, vart är dom?



Jag tror inte att det är dom jag väntar på, då hade jag levt mitt liv annorlunda med start för sådär tio år sen, prioriterat bort saker jag tycker är kul på riktigt för att ägna mig åt saker som jag låtsas tycker är kul. Jag hade behövt ha en annan inställning till det mesta och gå in i ännu mer roller, som om det skulle vara möjligt....?

Människors största önskan är att få bli sedda och få visa vem dom är, när det kommer till kritan och chansen ges att visa just vem men är så gör dom flesta sitt innersta för att dölja vem dom är... inte kan väl jag visa vem jag är .. vem skulle tycka att det är roligt? Precis, vem skulle tycka jag var rolig om jag var mig själv för jag vill inte bli sedd för den jag är, utan för den jag utger mig för att vara.

För att knyta ihop det här så har jag nog kommit långt med mig själv men kortare med ekonomin, jag har så jag klarar mig inga konstigheter men det skulle inte skada med lite lite till. För att få det måste jag höja rösten, buffla mig fram och ta mig an ytterligare ett alterego, för sån är inte jag. Jag blir ju sedd för typ den jag är så jag är väl nästan i mål men jag fortsätter att vänta, utan väntan finns det varken morgondag eller förhoppningar, ja om glaset är halvfullt, är det halvtomt så sitter jag nog bara och väntar... på att någon annan ska styra upp det här.