Ge upp

Det var med blandade känslor jag tog emot samtalet från ett skivbolag härom veckan. Vi skulle tydligen släppa en ny skiva, helt utan vår vetskap. Vanligtvis ska man bli glad av ett sånt besked men av olika anledningar visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med informationen.

En orsak till min något milda reaktion kan ju vara att vi inte finns längre, bandet har lagt av och vi har inte spelat ihop på ett år. En annan kan vara att jag håller på med annat nu, har inte tid liksom, måste gå på folkhögskola, kristen folkhögkola, och sådär. '

Vi höll på i massa år , spelade runt i världen, levde typ på det under perioder men när det inte funkade så slutade vi eller ska jag säga gav upp, ja vi gav faktiskt upp. Ingen ville ha oss längre och det kostade mer än det smakade så vi tackade för kaffet och la diverse drömmar på hyllan för lite verklighet (och om jag har fått verklighet!).

Nu ville någon tydligen ha med oss att göra igen, nu passar det liksom, nu när vi inte vill så vill dom. Jag vet inte om någon annan vill men dom vill och tja varför inte, vi kan väl ta det ett varv till.

Det är ju på något sätt lite trist och paradoxalt att när jag inte vill så vill du. Det är lite synd att vi inte ska vilja samtidigt, det gör vi nog ibland men för att inte jinxa och för att inte trassla till det (försöka) så vill inte du, när jag vill och jag vill inte när du vill för att du inte ville när jag ville.

"Ge inte upp" är alltså lika missvisade som satser i stil med, "Den som ger han får", det är i själva verket tvärtom. Ge upp ! Ge upp den där stirrande blicken, ge upp hoppet om den där människan så kommer hon. Ge upp hoppet om att få jobbet du vill ha, du ser bara desperat ut det klär dig inte, ge upp det. Ge upp dina drömmar och gör något istället, på riktigt gör något som betyder något. Ge upp tanken på livet och lev lite istället.

Om man inte ringer det där samtalet så vet man ju inte hur det gick men ringer man det så vet man ju hur det går.

Och vem köper Cd skivor 2010, nej just det.

Statusuppdatering

När man tog bort ironin var bara skalet kvar. Det nya året kunde inte ha börjat bättre. Adderade en sån historia som, "hörni det hände en sjuk grej på nyår, nu ska ni få höra". Människor åberopar ord som öde, jag ligger in en snus och går därifrån. Vi behöver ingen annan stad, Stockholm gör varenda jävel glad. Det var fel storlek på Burzums aske tröja idag när jag provade den i butiken.. den liksom stramade lite över axlarna, kändes inget bra och således - det måste ha varit ödet.

Avvaktan blir svårare när tanken på att det bara är ett par timmar kvar blir på riktigt, vilket den alltid är och alltid ha varit men ursäkten är fortfarande stark. Är man inte för på är man fortfarande för av och är man inte för av så är man för på. Det ska ju vara individuellt det där, vilken individ menar du då? Den som är för på eller för av?

Känslor kan man inte göra något åt, varför gör då folk slut. Det måste väl ha varit känslorna som någon gjort något åt, än mer när folk blir ihop, är inte det att göra något åt känslorna. Nej känslorna kan man inte göra något åt. Vad kan man då göra något åt när man inte kan förutsätta en reaktion. En vild chansning är alltså att göra något åt saken, ibland, då man gör något åt saken.

Jag hatar inte spelaren och inte spelet heller för den delen. Riche hade tydligen öppet ikväll, igen. Där kanske det finns någon som jobbar med mode, någon som pysslar med reklam och någon som får knulla. Om det inte är jag som snurrar så är det någon annan.